11. Sumering, sammanfattning och avslut...

Så var det dags att formulera sig.
Vad har jag gjort? Hur har jag gjort? Varför har jag valt att göra så?

MAKT
....Temat för kursen och min utgångspunkt.

Efter lite olika vandringar kring begreppet MAKT och vilken betydelse det har för mig kom jag fram till att jag ville undersöka på vilket sätt färgen och måleritekniken har makt över mig och om det är möjligt för mig att erövra den makten och få själförtoende nog att måla och visa det för andra utan allt för stor prestationsångest... Ett omöjligt uppdrag kanske, men jag ville försöka.


Måleri har alltid varit lite jobbigt för mig, jag har ingen teknisk utbildning och det jag producerat med färg och pensel har alltid utgått enbart från lusten att skapa. Jag har upplevt att det varit slumpen som avgort vad som blir bra eller dåligt...
Nu ville jag ta makten och mera målmedvetet kunna påverka mina bilder. Hitta lite självförtroende.
Ingen lätt uppgift. Att erövra en färdighet tar åtskilliga timmar och just tiden har satt käppar i hjulet för mig under våren.

Inledningsvis under kursen målade jag hemma i min egen ateljé. Det jag gjort fotade jag och lade upp här på bloggen eller tog med till handledningen och visade. Det var ingen bra metod, Jag upplevde att jag stod och stampade och liksom inte kom någon vart.
Det var först när jag, efter uppmaning från Katti, tog med färgerna till ateljén på skolan och började måla där som det hände saker.

Efter lite olika mer eller mindre tokiga uppslag från Katti... som att måla kulglass uppifrån eller en lång linje som inte korsar sig själv och som slutar i en dajm...släppte det lite och jag kom igång. Men helt lätt var det inte.

Jag ska erkänna att jag vid flera tillfällen känt mig helt värdelös och till och med lovat mig själv att efter avslutat kurs aldrig mera måla. Ett tag funderade jag på att helt ge upp och hitta en annan ingång till MAKT.

Men jag gav inte upp, jag kämpade på...och så hände det något. Jag målade och fick fatt på något, en känsla, en lust och ett driv att fortsätta. Resultatet blev en av de bilder jag visar på redovisningen i morgon. Det är inte färdiga tavlor, utan ett bevis på att jag är på väg. För det är hit jag kommit, inte till vägs ände, men en bit på väg.

Som jag skrev tidigare så tar det tid att erövra en färdighet men jag har kommit så pass långt att jag arbetat bort mitt inre motstånd. Jag har sett att jag kan, att jag har så pass med mig i bagaget att jag kan hitta flera nycklar in i måleriet om jag bara fortsätter måla, fortsätter måla i många timmar...

Jag tänker på hur länge jag spelat teater...i över 30 år...och där kan jag fortfarande känna att jag brister...

Reslultatet blev alltså inte att jag tog makten över måleriet, men jag tog makten över min inre Jante som sa att jag inte kunde, som sa att jag inte vågade...



En av redovisningsbilderna

Detaljer från bilden ovan