Trots förvirringen inför redovisningen tänker jag att jag kommit en bra bit på väg...eller: Måste jag nå målet att ta makten över färgerna eller kan det räcka att jag tagit makten över min "ångest" inför målandet?
Kanske räcker detta och det faktum att:
*Jag förjagat min inre jante som säger att jag inte kan?
*Jag har tagit makten från de i mitt förflutna som lyft på ögonbrynet inför mitt beslut att bli bildlärare och ifrågasatt min förmåga att hantera de tekniker som, enligt dem, krävs?
Jag har lärt mig massor om mig själv under denna period. Bara det är fantastiskt! Att som medelålders ;) få möjligheten att bli elev och utforskare och få tillfälle att undersöka och leka och i detta forskande utvecklas både som individ och i min kommande yrkesroll med stöd av handledare och medstudenter.
Jag hittar allt fler kopplingar mellan mina två ämnen, bild och drama, och jag ser fram emot att mixa dessa i mitt framtida yrkesliv.
Bild från praktiken och en lektion i färglära jag höll i. ...som en påminnelse om hur det kan vara och hur jag vill att framtiden skall se ut... |
Läst K
SvaraRadera