Vill bara dela med mig av en underbar upplevelse från gårdagens besök på Kulturhuset i vår vackra huvudstad. Nedan en av många installationer....
Här hittar du bilder, grumliga funderingar och klara tankar från min utbildning till bildlärare. Välkommen!
lördag 19 februari 2011
måndag 14 februari 2011
Gallerrirunda...
En eftermiddag gick jag tillsammans med bland annat Monika, Kajsa, Madelene, Linnea, Emelie, Ellen B och Simon en sväng och kollade in några olika Gallerier.... Här kommer ett litet bildspel från dagen:
Att gå och titta på konst är för mig alltid inspirerande, oavsett om jag gillar det jag ser eller inte. Det är spännande att se andras alster och beundra, fnissa åt, förfasa sig eller häpna över dem...
Schillerska, del 2
Ännu en förmiddag med förberedelser inför kulturdagarna på Schillerska gymnasiet. Vi har fått sitta, först enskilt och sedan i grupp, och planera hur vi vill läga upp våra workshop´s. Efter lappdragning hamnade jag i samma grupp som Hanna Peterson Hannas blogg och Simon Torgersson Simons blogg. Det är första gången vi arbetar ihop och det känns riktigt bra tycker jag.
Idag var verkligen inte en av mina mest kreativa dagar. Tankearbetet går trögt och jag får akut idetorka. Till slut fick jag ner lite på ett papper...
Mina egna små fundering kring upplägg inför dagen blev en rörig tankekarta med många små embryon till
Idag var verkligen inte en av mina mest kreativa dagar. Tankearbetet går trögt och jag får akut idetorka. Till slut fick jag ner lite på ett papper...
Mina egna små fundering kring upplägg inför dagen blev en rörig tankekarta med många små embryon till
planeringar...
Jag vill att deltagarna jobbar i grupp och jag vill att eleverna skall få skapa utifrån lusten, utan resultatkrav. Jag vill också att eleverna ska kunna känna sig nöjda med det de skapat, känna tillfredställelse inför sitt verk.
- Om vi arbetar med att måla utifrån känslor och gör det i grupper kan man i momentet "motivsök" i slutet ändå få en viss form av resultatskänsla, att man gjort något individuellt som man kan vara nöjd med inom kollektivet.
- Om vi väljer att jobba utifrån ordet kanske egna Haikudikter kan vara utgångspunkt för en större kollektiv bild som man sedan kan rotera kring och om vi använder olika tekniker i lager på lager kan bilderna bli riktigt spännande.
Om vi väljer ...osv...gick mina tankebanor.
När jag sedan satte mig tillsammans med Hanna och Simon bleknar mina tankar. Båda två har två riktigt roliga och spännande förslag som jag gärna prövar på! ...men i slutet av vårt samtal hade vi kommit fram till ytterligare ett sätt att jobba...som jag verkligen ser fram emot att genomföra.
onsdag 26 januari 2011
Liten kommentar till intro om Kulturdagarna på Schillerska gymnasiet...
Under våren ska vi som klass vara delaktiga i kulturdagarna på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Tanken är att vi, i par om 2, skall planera och genomföra olika workshops med eleverna där. Alla våra planeringar skall sammanställas i ett kompendie som vi sedan kan ta med och använda i framtiden.
Det hela låter roligt och intressant och jag tycker att Malin och Emma gjorde en riktigt bra introduktion. All information var tydlig och hela projektet känns väldigt genomarbetat och genomtänkt. Förmiddagens information avslutades med att de gav oss i uppgift att planera en fiktiv workshop där vi, utan att tänka på begränsningar, utmanade oss själva och konventionen. Detta är svårt när ekonomi, tid och utrymme är något vi alltid måste förhålla oss till. Det är så lätt att censurera sina tankar utifrån de förutsättningar man är van vid att det nästan sker omedvetet. Jag behöver öva på att utmana mig själv och att våga röra mig utanför min egen lilla bekvämlighets- och trygghetsbubbla.
Det hela låter roligt och intressant och jag tycker att Malin och Emma gjorde en riktigt bra introduktion. All information var tydlig och hela projektet känns väldigt genomarbetat och genomtänkt. Förmiddagens information avslutades med att de gav oss i uppgift att planera en fiktiv workshop där vi, utan att tänka på begränsningar, utmanade oss själva och konventionen. Detta är svårt när ekonomi, tid och utrymme är något vi alltid måste förhålla oss till. Det är så lätt att censurera sina tankar utifrån de förutsättningar man är van vid att det nästan sker omedvetet. Jag behöver öva på att utmana mig själv och att våga röra mig utanför min egen lilla bekvämlighets- och trygghetsbubbla.
tisdag 18 januari 2011
Tack och hej...
Ett sista avslutande blogginlägg kommer det här...tror jag i alla fall, eller så är det det känns just nu, som om att jag aldrig mera kommer att blogga på detta sättet...
Upplevelsen av bloggen har varit mycket varierande. Mitt ego och mitt hjärta är inte riktigt överens... I hjärtat hatar jag att skriva här till allmän beskådan medan mitt ego faktiskt gillar att folk läser det jag skriver och att jag får respons av vänner och bekanta...
(Ha! Snacka om att ropa hej för tidigt... redan i dag på introduktionen fick vi reda på att bloggandet skall fortsätta hela terminen. Så..bara att bita i det sura äpplet och fortsätta)
(Ha! Snacka om att ropa hej för tidigt... redan i dag på introduktionen fick vi reda på att bloggandet skall fortsätta hela terminen. Så..bara att bita i det sura äpplet och fortsätta)

Hur upplevde jag arbetet kring Workshopen?
Först ett tack till alla i klassen för att ni ställde upp på allt vi utsatte er för :o)
Sedan måste jag ge en eloge till mina goa kamrater i seminareigrupp 1! Jag kunde aldrig ana att det skulle bli ett så smärtfritt arbete, att vi var eniga om så mycket. Visst har vi diskuterat hit och dit men min upplevelse är ändå att vi haft ett gott samarbete och att alla dragit åt samma håll.
Jag är glad för vårt upplägg, tyckte att det blev som vi tänkt och att alla gorde ett bra jobb!
Ändå lite eftertanke... något som vi direkt efter vår workshop pratade om i gruppen var hur vi kunde utveckla själva utvärderingen. Vi pratade om att ha fler färger på våra prickar och att vi skulle haft "bikupor" , samtal kring upplevelsen i mindre grupper utifrån våra frågeställningar i utvärderingen, innan vi pratade i storgrupp. Detta för att få flera "röster", fler tankar om det vi utsatte våra deltagare för.
...och vad kunde vi gjort bättre? I skrivande stund kan jag inte riktigt komma på vad vi skulle ändrat. (Låter kanske lite förmätet, men jag behöver kanske mer tid för reflektion) Syftet var ju att väcka känslor och i utvärderingen kom det ju fram allt från rädsla och obehag till glädje och lycka. Att skruva lekarna mera tror jag inte skulle utveckla själva syftet med övningen.
Första terminen på HDK har varit omtumlande och inte som jag trott även om jag försökte komma med öppet sinne och lite förväntningar. Min utvärdering till lärarna i dag innehöll både ris och ros...
Efter ett sorgligt och på många sätt omtumlande 2010, ser jag med glädje fram emot alla de utmaningar 2011 har att erbjuda!
torsdag 16 december 2010
Kreativitet
Höneskit....
Bildlektion i skolan...1985. Tack och lov lektion, då får man ju åtminstone vara ifred. På klasskamraternas fråga: -Vad gör du? svarade jag ofta -Höneskit! Dels som ett försvar men mest för att jag ville skapa ifred.
Höneskit följer med mig än i dag och när jag ska starta upp ett projekt och sitter med den vita ytan framför mig tänker jag Höneskit och så kommer kreativiteten på nått sätt igång...ibland smygande, tuggande men även med flyt.
Vad är då kreativitet och är det något alla har, kan få eller kan träna upp?
Jag tror att alla har en kreativitet inom sig som det gäller att träna och bejaka för att den ska få utlopp. I perioder i livet kan det krävas mer medan det emellanåt kommer liksom till en utan ansträngning. Kreativitet är för mig förmågan att ge utlopp för någon form av skapande. Det kan vara framställandet av ny medicin eller byggandet av en tunnel. Det kan vara inom matlagning eller målandet av en tavla.
Boken jag läste heter "Inspiration" och är skriven av Charlie Norrman. Inledningscitatet i boken är: "Idag ska jag skapa. Bakom mig står alla mina tidigare jag. Dom som sa att dom inte vågade" Detta har blivit något av ett ledord för mig. Efter en jobbig period i mitt liv fick jag denna bok av en vän och den har hjälpt mig mycket. Den hjälpte mig att återerövra min kreativitet.
Charlie skriver om kreativitet. Han tycker att det handlar om att lita på det egna tänkandet och att det kan skapa något, stort eller smått. Jag håller med honom. Att vara kreativ handlar mycket om att lita på sin egen förmåga att våga vara en skapande människa.
Bildlektion i skolan...1985. Tack och lov lektion, då får man ju åtminstone vara ifred. På klasskamraternas fråga: -Vad gör du? svarade jag ofta -Höneskit! Dels som ett försvar men mest för att jag ville skapa ifred.
Höneskit följer med mig än i dag och när jag ska starta upp ett projekt och sitter med den vita ytan framför mig tänker jag Höneskit och så kommer kreativiteten på nått sätt igång...ibland smygande, tuggande men även med flyt.
Vad är då kreativitet och är det något alla har, kan få eller kan träna upp?
Jag tror att alla har en kreativitet inom sig som det gäller att träna och bejaka för att den ska få utlopp. I perioder i livet kan det krävas mer medan det emellanåt kommer liksom till en utan ansträngning. Kreativitet är för mig förmågan att ge utlopp för någon form av skapande. Det kan vara framställandet av ny medicin eller byggandet av en tunnel. Det kan vara inom matlagning eller målandet av en tavla.
Boken jag läste heter "Inspiration" och är skriven av Charlie Norrman. Inledningscitatet i boken är: "Idag ska jag skapa. Bakom mig står alla mina tidigare jag. Dom som sa att dom inte vågade" Detta har blivit något av ett ledord för mig. Efter en jobbig period i mitt liv fick jag denna bok av en vän och den har hjälpt mig mycket. Den hjälpte mig att återerövra min kreativitet.
Charlie skriver om kreativitet. Han tycker att det handlar om att lita på det egna tänkandet och att det kan skapa något, stort eller smått. Jag håller med honom. Att vara kreativ handlar mycket om att lita på sin egen förmåga att våga vara en skapande människa.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)