Spelets regler 23

Avslutande blogginlägg för denna sommarkursen. Känns lite konstigt, det kommer att bli tomt ett tag innan nästa uppdrag slukar en med hull och hår...

Sommaren har varit kort och innehållsrik för mig när det kommer till "Spelets regler". Jag har verkligen fått slå kullerbyttor kring mitt kort innan jag kom till någon form av nedslag. Ett nedslag som resulterade i mitt möte med Lil.

(Lil har blivit en del av mig och jag kommer på mig själv med att prata om henne som en verklig person. Det händer ganska ofta att jag funderar över hur hon skulle reagerat i olika situationer som jag själv befinner mig i.)

Mitt kort har tagit mig från fullständig förvirring till att göra nya saker varje dag, via fyrar i massor av olika tekniker till att avbilda ord helt konkret till en historia om en ung kvinna med en trasig själ. Vem är hon och hur ska jag kunna förmedla denna komplexa person till min omgivning? Jag har försökt målat av henne och avbilda hennes inre. Jag har gett henne en melodi och en sång och hon har fått en röst...

Hur ska jag då nu presentera detta på ett sätt som gör att "Min Lil" kommer fram?

På "förredovisningen" bad jag publiken blunda och gav några förutsättningar (se blogg 21) sedan spelade jag upp ett ljudspår. Efteråt fick jag uppaningen att rama in och snäva upp tolkningsbarheten. Jag skulle gräva vidare och där någonstans körde jag fast...känner inte riktigt att jag nått hela vägen fram men så här har jag jobbat och tänkt den gågna veckan:

Jag har, med hjälp av en vän, dramatiserat Lil. Vi testade om det skulle fungera att spela upp som en scen. Och, visst...inga problem! ...eller? Jag upplever att i skådespeleriet försvinner en dimension av det jag vill förmedla. En människa av kött och blod skalade bort lite av skörheten och nakenheten...
Dessutom blev hon så konkret. För mig är det inte viktigt hur hon ser ut. Jag tänker på något som Nike eller Camilla sa...att min målning förmedlar en yngre person än texten...och ja, jag kan hålla med. Det är säkert kopplat till min bristade kunskap i måleri men bilden kanske inte heller är från i dag...och som sagt...hennes yttre attribut är underordnade hennes inre i min gestaltning.

Jag har byggt ut texten och jag har skalat av den... fram och tillbaka men det slutar ändå med att det ljudspår jag spelade upp på förredovisningen blir det jag tycker bäst om. Det som  jag upplever bäst förmedlar den  person som Lil faktiskt är för mig.
Det jag har gjort nu, som kommer att redovisas i morgon är att Lil har fått ett rum. Ett faktiskt rum som hon bor i.

Lils rum

Rummet sett utifån är en svart box. En låda med 4 titthål i olika höjder. Detta är en modell, men min tanke är att den skall vara i veklig storlek. Varje titthål har ett par lurar där man kan höra Lils berättelse och musiken hon lyssnar till. Titthålen är så pacerade att man inte kan se hela rummet från något av dem. Åskådaren kan inte vara säker på om Lil faktiskt befinner sig där inne eller inte. Känslan jag vill åt hos besökarna är att de tjuvlyssnar och tjuvkikar...för att ytterligar understryka Lils sårbarhet...

...En tanke jag har är att det vore roligt om det fanns en Lil i rummet som "gömmer" sig...att låta åskådarna ana en person som finns där för att öka känslan av att man smygtittar på någon...

I morgon är det redovisning och det känns nervöst...

Spelets regler 22

En liten parantes bara för att det är så otroligt synd om mig...

("Här sitter jag och gråter i kaffet...och kan just inget annat..."

Jag har varit hos tandläkaren och det är det absolut värsta som finns. Jag kan krama ormar och pussa spindlar och klättra upp på taket men bara doften och alla vitmålade väggar och stolar som tvingar mig att ligga med huvudet nedåt i en onaturlig ställning gör att tårarna bara trilla nedför mina kinder...Jag verkligen HATAR tandläkaren och alla hurtiga tandhygenterorister!)

Spelets regler 21

Här kommer ljudfilen jag spelade upp på redovisningen ligga, när jag listat ut hur man gör!

Det var roligt att redovisa i dag, även om det bara var en "test". Jag fick mycket tankar från de andra om vilken "Lil" jag förmedlade. Mycket stämde in på det jag tänker, trots att det spretar lite. En människa är ju alla sina åldrar så att några uppfattar henne som tonåring och några kring 30 spelar egentligen ingen roll. Jag lyssnar på åsikterna och tankarna kring hur jag kan fortsätta och gå vidare...

...Ändå...

Så här efter "för"redovisningen är jag lite tom och...trött...en känsla kommer över mig, en känsla av att inget man gör är klart och bra, att allt måste analyseras sönder och utvecklas vidare...


Den kloka och lite mera mogna sidan av mig svarar genast att men det är ju så det är. - Du går en utbildning och det är meningen att du ska utmanas och det i sin tur ska få dig att gå vidare...att utvecklas!


- Men, svarar den trotsiga tonåringen, jag VILL inte...jag ÄR klar! Nu gör vi något nytt och kul istället.


- Nej, svarar den mognare sidan. Nu sätter du dig och tänker igenom din presentation igen och så ska du se att det kommer att komma fantastiska saker ur detta görandet!


- Suck...ja, ja... okej då, resignerar tonårsjaget...

Här är jag nu!
Jag jobbar vidare i en liten uppförsbacke...men enveten som jag är ska det nog bli utför snart.
Tankar på att dramatisera hela grejen live på redovisningen eller minimalisera ännu mera...Hur mycket kan jag skala bort? Vad säger mellanrummen? Tystnaden? Om jag gör den live, kan jag göra den helt utan ord då?
Jag testar lite olika vägar och så får vi se hur det hela utvecklas!

När jag tittade igenom inlägg nr 21 såg jag att min "film" inte var okej...den såg inte ut som den gör i min dator...jag har åtgärdat det nu!

Spelets regler 20

Vem är Lil?

Lil kom till mig genom ”Tärningsspelaren”. Varjekapitelsförstaradssjundeord blev min väg in i Lils liv. Jag möter en ung kvinna som är trasig på flera sätt. Jag målade henne först som barn och senare som vuxen. Färgskalan i blekt blå/grått kom till för att jag upplever att det är hennes färg…hon är en peson som smälter in och nästan försvinner... För att komma in djupare i hennes person skapade jag en bild av hennes inre, så som jag tror att hon känner sig.

Detta kändes ändå inte klart. Lil saknade ett ledmotiv och en röst… Jag lyssnade igenom många låtar innan jag hittade Lil i Karin Renbergs ”Någon bröt loss en stjärna” från albumet ”Farväl tristess”. Den låten ÄR Lil! Men hennes röst? Jag hade redan tidigt fastnat på en fråga som jag upplevde var Lils: - Varför har världen så vassa kanter? Den var utgångspunkten för mig när jag jobbade med texten.

Hela arbetet med Lil och hennes person är det samma som när jag arbetar med teater. Att analysera en text och få fram personerna bakom går till på samma sätt. Man ger personerna djup genom att ge dem ledmotiv, favoritfärg, hobby och relationer utanför den text som presenteras i pjäsen. Det är det jag har försökt göra även här…

Hela det processbaserade lärandet harmoniserar med mitt sätt att arbeta med teater. Inom teatern ligger min fokus på processen. Även om målet är viktigt så kommer det mera som en fin bonus efter en väl genomarbetad process.

Nu till själva redovisningen:

När jag skriver detta är det ca 20 timmar kvar tills jag ska ha min "för-redovisning"...men ni kommer att få läsa det först efteråt...

Jag inleder med att säga:

- Nu ska ni få träffa Lil, det tar ungefär 6 minuter så sätt er tillrätta och slut ögonen en stund.

- Ta ett djupt andetag och försök tömma hjärnan på tankar och fokusera på att befinna dig just här och just nu...

- Föreställ dig ett rum i en mindre lägenhet. Golvet är slitet och tapeten omodern. På väggarna syns spår efter tidigare hyresgäster och man kan känna att det har rökts i lägenheten. Genom ventilationen kommer en doft av mat från grannen.

- På soffbordet i vardagsrummet sitter Lil och sminkar sig med en spegel i handen.

Här spelar jag upp ett ljudspår:

Jag låter musiken ebba ut… sedan får åskådarna själva börja prata, tanken är att vänta ut dem, låta dem bryta tystnaden...

När jag sitter här och planerar blir jag nyfiken på:

• Vad förmedlas? Vilka bilder ger mina ord, musiken och den text jag presenterar? 
• Vem finner ni i musiken och texten?  
• Jag skulle vilja se mina åhörare teckna/måla den Lil de ser… (Alt. beskriv henne med ord…)

En reflektion jag gör när jag funderar kring mitt upplägg är att jag skulle vilja pröva detta som en lektion. Låta eleverna göra den inre resan och sedan förmedla sina tankar och bilder. Låta dem skapa bilder av den person de finner i sitt inre när de lyssnat och sedan diskutera reslutaten. Kanske tolka vidare, utifrån varandras bilder eller diskutera utifrån hur rykten och skvaller kommer till. "Nyheter" som kommer  från någon vän eller till och med från en telegrambyrå och sedan broderas ut i det oändliga tills det blir en helt osannolik historia…

Spelets regler 19

Lätt handikappad känner jag mig när jag sitter med telefonen och skriver. Det är något fel på kabeln i gatan utanför vårt hus. Det är otroligt så beroende man är av tv och internet!

Detta blir ett kort inlägg...

Ur orden växer det fram en historia som berör mig. Många tankar kring Lil och den person hon är. Försöker gestalta henne på lite olika sätt, inte bara i bild utan även med musik och text.

En otroligt lärorik period har jag bakom mig. Jag har verkligen fått jobba för att komma fram till den punkt där jag befinner mig nu. Att arbeta i motvind har gett mig ta insikter som jag tror kommer vara nyttiga när jag själv ska handleda elever i framtiden.

Mer om alla dessa tankar kommer när jag är uppkopplad igen!

Spelets regler 18

Semesterdagar som snabbt flydde bort... 4 underbara dagar på fantastiska Gotland... bland fornminnen och hantverk, loppisar och raukar flöt tankarna vidare kring min text...

Jag har hittat en historia bland de splittrade orden. De berättar om en kvinna som heter Lil. Lil är trasig.

Nyckelord från min text blev:

...och Lil mekansiskt. ...tärningsliv, det Dr, inte nu, mig...tärningen vansinnig. Jag exprimenterar... förkunnar det med starkhet... att han ynklig...jag på en egen... Under människor... varenda tärning var dold...knän står Luke...förhör...

Jag har bilder av hennes yttre som jag målat...nu arbetar jag med hennes inre... efter hemkomsten växer en bild/skulptur av det som finns innuti fram...en tolkning av det som jag upplever ligger till grund för den Lil jag möter i hennes historia.