onsdag 27 mars 2013

395:1 PM

Jag vill utforska mig själv som performanceartist... vad kan/vågar jag, var går mina gränser? Vad sker i mötet med publiken vid ett performance? Hur ser mottagandet ut och vad av det jag sänder ut tas emot och hur?

Vidare funderar jag kring vilka paralleller kan jag dra till mitt yrke som lärare och mitt arbete framför klassen? Är mina lektioner performativa små skådespel där det finns likheter med det sceniska framträdandet och det sätt ett sådant tas emot av åskådarna/eleverna?


måndag 25 mars 2013

395 & 440: 6: Nästa steg?

Dagarana rusar på som vanligt och mellan jobb skola och familjeliv finns mina bussresor. Bussresor med bara mig själv som sällskap och bara mina egna tankar som stör. Det är där jag har mina mellanrum just nu och det är där jag reflekterar. Gråvädret med mera snö förra veckan var som en våt filt övar alla tankar på annat än gestaltning...det lockade inte att tänka på altanbygge och planteringar i trädgården precis...

 
 




Mitt byggande och mitt eldande sist gav mersmak... och efter handledningen hade jag ett beslut med mig i väskan.

Jag ska bygga mera och jag ska bygga stort och offentligt.
 
Jag har kollat upp lite olika datum i vår lilla by och tänkte ta hjälp av vänner att skapa något på torget under vårmarknaden. Tanken är att då är det mycket folk i rörelse som kan reagera på det vi gör. Jag skriver VI för i min plan finns det en tanke på att byggandet ska expandera på flera sätt. Jag vill att det börjar med ett par personer som kommer och bygger och sedan efterhand tillkommer fler och fler som har material och verktyg med sig och vi bygger tillsammans. När allt material är slut river vi ner det direkt. 
 
Att vara hemma i Kinna gör också utmaningen för mig större. Här är jag inte anonym och  åskådarnas reaktioner kommer säkert att nå mig på något sätt. 
 
Materialinsamlingen har bara börjat....
 
 


torsdag 7 mars 2013

395 & 440: 5: Nedbrunnet mellanrum...

Metaforerna och ordspråken som uppmanar oss att leva i nuet är otaliga men hur lätt är det egentligen?

Jag byggde mitt väntrum/mellanrum, en spretig skapelse som påminner lite om Vilks Nimis: http://www.kullen.se/live/?page_id=844

Det blev många tankar under konstruktionen, tänkte på hur sorgligt det är när jag fastnar i mina egna mellanrum och inte lever nu. För mig blev det extra viktigt att elda ner min skapelse. En metafor för att verkligen leva NU.




















torsdag 28 februari 2013

395 & 440: 4: Den kreativa processen...

Inte mycket kreativitet denna vecka...tiden räckte liksom inte till...ursäkter och undanflykter...
Hmm...

lördag 16 februari 2013

395 & 440: 3: inspiration!

Härligt och fullkomligt fantastiskt att få vara här och bara frossa i kultur i 5 dagar! Massor av input hela tiden... gallerier och museér och teater. Visuella intryck blandas med dofter stämningar och ljud...

För att inte drunkna i allt har jag fått avskärma mig från det som sker omkring mig och har jag fått hitta strategier...för att sålla bland intrycken. Första dagarna höll hjärnan på att koka över av allt som passerade gonom mina sinnen...
Nu stänger jag ute alla ljud med egen musik, att själv bestämma vilket soundtrack de olika utställningarna gör sinnet lugnare och jag upplever att jag får ut mer av det jag tar in visuellt.

Picasso vs Duchamp fick Edit Piaff illustrera...
Ett citat från den utställningen:
Om man bara kunde ta ut hjärnan och bara använda ögonen...
...det var lite det jag gjorde. Ediths stämma lade sig som en mjuk varm filt över öronen och jag kunde hålla mitt fokus på ögonen och de visuella intrycken.

På Fotografiska blev det blandad musik i öronen... David La Chapelle har så otroligt många uttryck. hans bilder/konstverk/video och film tar ett tag att smälta...

Där på Fotografiska är det dessutom under helgen en extra utställning som heter PhotoMarket och där...där hittade jag en fotograf som passade precis in i mina tankar just nu kring min gestaltning av TRANSIT.
Som jag beskrev i förra inlägget tänker jag mig transit i kontext ålder och kanske åldrandets olika mellanrum...i väntan på... och Holländaren Erwin Olaf hade några bilder som för mig verkligen illustrerar det jag tänker på.


torsdag 14 februari 2013

395 & 440: 2: i stora staden...

...kommer de nya tankarna...

Mellan gallerier och föreställningar faller fler pusselbitar på plats. Transit/förvandling eller mellanlandning?
Ålder/åldrande/homo/bi eller transperson... Tankarna virvlar...ska jag gestalta?....vad ska jag gestalta?...hur ska jag gestalta?...landar till sist i tanken:

Transit i kontexten åldrande?

Hur tolkar jag det? Var finns ålderns väntrum, ålderns transithall? Är det i slutskedet? Strax innan vi dör...på en pallitativ vårdplats... Eller är det vid uppväxten? I väntan på att bli stor? Som Magnus Uggla sjunger om:
"Varför längtar du till den dag då du ska fylla 7, varför skynda på, när den tiden snart är här ändå [...]?"



...eller är det kanske där jag är nu! Hua!

Mitt i livet, MEDELÅLDERS...hemskt ord med massor av negativt bagage...vad betyder det egentligen?
i väntan på att få livet (friheten? Vilken frihet?) tillbaka (tillbaka? från vem? Vem tog det från början? Har ngn tagit det?).


Bloggandes från min ajfån i en hotellbar i Sthlm vandrar tankarna vidare med Roj Fribergs tavla på näthinnan...

fredag 1 februari 2013

395 & 440: På väg igen...

Dags att brottas med ännu en gestaltning.
Denna gång är temat


 
TRANSIT
 

T ransport?
R örelse?
A nhalt?
N yfikenhet...
S tation?
I nternationellt?
T eknik?

Transit...transithallen på flygplatsen för mina tankar bort och ut och iväg mot nya främmande mål. Vart tar jag vägen? Vart flyger tanakarna och vart landar de? Upp ock ut och bort mot nya stigar, ännu otrampade, slingrar de sig och väcker min nyfikenhet. Vart är vi på väg? Tåget rusar fram och dunkandet från rälsen sjunger "nya mål, nya mål, nya mål..." Men vad händer när resan är målet, när det jag upplever här och nu är det som är det viktiga och det som i sista ändan räknas? Inte vart jag är på väg utan hur jag når dit...

Det är ju så jag vill leva.
 
Efter att snabbt ha googlat runt lite hittade jag en blogg om transit-konst från Amsterdams centralstation. Abstrakta kubistiska ljus-bilder...är detta vad jag tänker på när jag tänker på temat? Nja...inte riktigt jag letar vidare men nedan finns exempel och en länk till fler bilder.

 
 
Vad är då transit för mig?
Jag tänker på förflyttning, överföring och att vara i rörelse. Mitt första steg till ispiration blir att ge mig ut och åka...jag tänker åka buss en hel dag med kameran i hand och dokumentera min egen transport, min rörelse...en resa där just resan är målet.


Vad inspirerar mig?

Jag har upptäckt att jag gillar konst som gör lite ont i magen, jag vill att det jag tittar på ska beröra mig på samma sätt som den musik jag uppskattar. Jag dras till det lite mörka, melankoliska, det otäcka och emellanåt tunga, Roy Friberg är en favorit.
..


Utan titel av Roy Friberg

Denna var med i en utställning i Stockolm med titeln "Helvete" jag hittade en blogg om detta som heter How´s your Hell dear? Detta är en titel jag tycker passar väldigt bra in på Fribergs bild.