tisdag 28 juni 2011

Spelets regler 9. På väg...igen...

Tokfast i tanken sitter jag och brottas med orden, med motvilja och bristande glöd inför upgiften. Jag saknar ateljen och mina mot/med spelare och finska-pinnar till kaffet...

 
På mitt kort stod det:

 
Ingå en pakt med # 1 och # 7 - gör något eget tillsammans och koppla era territorier.

 
Fritt hängande i luften försöker jag analysera innebörden och orden på mitt kort.

 
  • Vem är 1?
  • Vem är 7?
  • Vad är 1?
  • Vad är 7?
  • Vad betyder egentligen ordet "PAKT"?
  • ...och vad betyder det för mig?
  • Att göra något EGET TILLSAMMANS??? Är det ens möjligt? Är det inte en motsägelse i sig?
  • Koppla, vad innebär det, egentligen?
  • Territorier???

 
När jag kör fast brukar jag göra tankekartor och så har jag gjort nu med...

 

  ...men inte ens det hjälpte denna gången...

 
I min gamla ordbok från mellanstadiet står det om ordet PAKTPakt -en -er avtal. Vad eller Vem är #1 och #7 som jag ska ingå ett avtal med? Är det ett avtal som redan finns? Ska jag leta i min omgivning eller skall jag söka lägre bort? Frågorna hopar sig...svaren känns avlägsna....

 
Något jag lärt mig under vårens gestaltningsprojekt är vikten av att våga låta hjärna och  hjärta arbeta lite ifred. Att det ofta är i livets små tankepauser jag har mina mest kreativa idéer...Lättare tänkt än gjort ska jag säga...jag kämpar med att tillåta mig att vila i tron på min egen förmåga samtidigt som stressen kryper omkring bakom min rygg. "Lilla fröken, inte kan du gå här och slå dank, se till att vara nyttig! PRODUCERA!" Duktighetsoket är tungt...

 
I min väntan försöker jag angripa litteraturen..."Tärningsspelaren" kommer på fredag och tills dess läser jag "Spelets regler" och planerar att tillbringa eftermiddagen nere i min atelje...bara vara där och måla, skapa, skrapa på ytan och se vad som gömmer sig i det undermedvetna....

1 kommentar:

  1. I min mening är #1 väldigt laddat. Tänk att sätta någon först, inte bara några, utan "EN", nummet ett. Jag tänker på de som omedvetet väljer ett av sina barn som favoriten, eller som ser nya pojkvän som hela världen. och om någon hamnar på nummer ett, alltid i någons ögon, vem är då stackarn som är nummer sju? Ärligt, har du en lista? Shit, det är verkligen något man inte vill tänka på. Man vill inte erkänna om man rangordnar.

    Vad mer rangordnar vi?

    Man kan också vända nr1 till något positivt. Tänk att få vara någons nummer ett. I vems ögon kan man vara någons nummer ett på lika delad plats? Jag tänker på mamma som alltid sagt att hennes två barn kommer först och att hon älskar pappa på ett annat sätt.

    Pakt. Jag tänker på sociala pakter, outtalade sådana. I min familj har vi ingått tyst avtal. 1. Man lämnar inte varandra som ovänner på morgonen. 2. Bråkar vi på kvällen får man inte säga godnatt och sova om det inte är utrett. 3. Man pratar inte om problem man har med sin älskade, utanför relationen, ja, om det inte är något väldigt allvarligt. Om problemet löses kommer det alltid finnas kvar utanför relationen, därför löser man det inom.

    Vad har du för pakter med dina nära? Våga spela spelet!

    SvaraRadera